lördag 10 september 2016

Konterfej

- Sitt nu still, bror. Men slappna av.

De befann sig i bortre änden av rummet, Bror vid ett staffli och bror i en karmstol i en stel och lite onaturlig kroppsställning. Bror ville ha ljuset från fönstret på brors vänstra sida, en sida han sade var bäst. Det kom inga invändningar.

- Bror, får jag prata?
- Du får prata, bror. Det är nästan bättre. Då stelnar inte dina drag till en mask, det kan annars hända. Den som inte rör sig i andras ögon stelnar i deras sinnen.
- Du driver med mig, Bror, sade bror och log med ögonen. Du försöker prata som jag brukar och det var en bra bild, Bror. Du gjorde det för bra.

Bror skissade med kol och log bakom duken.

- Ja, jag skojar med dig. Men du vet, min värld är inte som din. Jag gör bilder i rummet, två eller tre dimensioner, sällan ens särskilt lika verkligheten. Du gör bilder i tanken, oändligt rika, men så mycket svårare att visa upp.
- Bror, det är min upplevelse också, precis så. Jag undrar om den inre världen ständigt vill ta sig ut, men att vi har olika sätt att föra ut den i det där de kallar verkligheten.

Han flyttade sin bruna blick mot fönstret och verkade fundera en stund.

- Bror, tänk hur synd det är om dem som inte får det ur sig. Och Bror, tänk på alla de som inte har tillägnat sig ett språk för att få det ur sig. Arma människor!
- Tja, kanske. Det finns ju genvägar. Tänk hur många som dricker eller äter piller. Dina cigarretter, är de inte också ett sätt att dämpa strömmen?
- Bror, du värmer mig, din vänskap är min käraste rikedom! Så är det! Strömmen!

Han hade svårt att sitta stilla i stolen

- Är det du och jag bara, eller gäller samma sak alla människor? Vad tror du, Bror? Ser de strömmen flyta, ibland lugnt som Eufrat, ibland skummande och vilt som Storforsen?

Han lugnade sig och slätade till det svarta håret på sidorna av huvudet och strök en hand över flinten, där inget hår fanns att rätta till.

Sedan samlade han sig och satte sig tillrätta i stolen och slätade ut pressvecken på de mörkblå byxorna. Han såg till att skjortkragen låg rätt, som inför en fotografering eller ett viktigt möte, och tycktes slappna av efter att ha kontrollerat att de runda kinderna forfarande var välrakade.

- Bror, jag är nyfiken, vem tror du att jag blir? I bilden?

Bror log igen bakom duken medan han skissade.

- Vi får se, bror. Du får ha tålamod.

Bror riktade blicken mot den punkt de hade kommit överens om och slappnade av ytterligare.

- Bror, du har som vanligt rätt, jag ska vara lugn. Nu ska jag konterfejas, inte ta din tid med mitt eviga prat. Jag ber om tillgift för att jag alltid stör dig, Bror.

Bror log och jobbade vidare med sina kol.





1 kommentar: